Languages

  • English
  • Suomi
  • Svenska

Ofta frågat

 

1. Hur blir man kund hos FBR?

2. Bör den gällande anställningen avslutas när yrkesinriktad rehabilitering inleds?

3. Vad händer med rehabiliteringsklientens försörjning efter yrkesinriktad rehabilitering?

4. På vilket sätt bedömer FBR en hjärnskadad rehabiliteringsklients rehabiliteringsförutsättningar och arbetsförmåga?

5. På vilket sätt avviker läroavtalsutbildning som ordnas i form av yrkesinriktad rehabilitering från sedvanlig läroavtalsutbildning?

 

1. Hur blir man kund hos FBR?

Yrkesinriktad rehabilitering

Ett rehabiliteringsärende väcks alltid hos FBR på uppdrag av ett olycksfalls- eller trafikförsäkringsbolag eller ett arbetspensionsbolag. Innan ett ärende styrs till FBR har olycksfalls- eller trafikförsäkringsbolaget bedömt att ditt hälsotillstånd kräver en bedömning av ditt rehabiliteringsbehov eller yrkesinriktad rehabilitering. Alternativt kan du ha fått ett positivt beslut om din rätt till yrkesinriktad rehabilitering från ditt arbetspensionsförsäkringsbolag. Försäkringsanstalten skaffar de dokument som behövs för att avgöra rehabiliteringsärendet och skickar dem till FBR tillsammans med uppdraget.

Rehabilitering som avser funktionsförmågan

Ett rehabiliteringsärende hos FBR väcks alltid på uppdrag av ett olycksfalls- eller trafikförsäkringsbolag.  Försäkringsanstalten skaffar de dokument som behövs för att avgöra rehabiliteringsärendet och skickar dem till FBR tillsammans med uppdraget.

 

2. Bör den gällande anställningen avslutas när yrkesinriktad rehabilitering inleds?

Det typiska är att rehabiliteringsklienten har en gällande anställning när rehabiliteringsutredningen inleds. Detta gäller speciellt klienter som rehabiliteras med stöd av arbetsolycksfalls- och trafikförsäkringen. Osäkerhet uppstår ofta om huruvida en anställning kan gälla under yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder, t.ex. under utbildning, då arbetstagaren inte kan delta i arbetet under den aktuella tiden.

Rätten till rehabilitering och rehabiliteringsförmåner föreligger oberoende av om rehabiliteringsklienten har en gällande anställning eller inte. Inledandet av yrkesinriktad rehabilitering förutsätter således inte att anställningen avslutas. Arbetstagaren och arbetsgivaren kan sinsemellan fritt förhandla om att anställningen fortsätter att gälla och sträva efter den lösning som de anser vara bäst.

Om arbetstagaren har möjlighet att återgå till sin tidigare arbetsgivare efter rehabiliteringen, är det naturligtvis viktigt att anställningen hålls i kraft. Hos stora arbetsgivare och inom den offentliga sektorn är det vanligt att anställningen kvarstår under rehabiliteringen. I många fall kan de begränsningar som skadan medför emellertid hindra att arbetstagaren återgår till sitt tidigare arbete. I sådana fall har arbetstagaren ingen nytta av en sådan "vilande" anställning, men det lönar sig att diskutera detta med arbetsgivaren.

 

3. Vad händer med rehabiliteringsklientens försörjning efter yrkesinriktad rehabilitering?

Rehabilitering med stöd av trafik- eller olycksfallsförsäkringen

Syftet med rehabiliteringen är naturligtvis att klienten ska placera sig i arbetslivet i ett arbete som motsvarar den nya utbildningen eller kompetensen. Efter att rehabiliteringsprogrammet avslutats gör trafikförsäkringsbolaget en inkomstjämförelse mellan inkomstnivån före och efter att personen skadats. Om klientens inkomster i det nya arbetet eller yrket är minst 10 procent lägre än inkomstnivån före arbetsolycksfallet eller yrkessjukdomen, betalas delpension till klienten. I fråga om trafikförsäkringen finns det inget minimikrav på 10 procent, utan skillnaden mellan den tidigare och den nya inkomstnivån ersätts även om den skulle vara mindre än 10 procent.

Om rehabiliteringsklienten inte har någon arbetsplats direkt efter den yrkesinriktade rehabiliteringen, kan försäkringsanstalten bevilja behovsprövad ersättning för sysselsättningstiden under några månader. En förutsättning för stödet är att personen aktivt söker arbete. Om en rehabiliteringsklient blir arbetslös under en längre tid, görs inkomstjämförelsen enligt vad som skulle vara den sannolika inkomstnivån i ett arbete som motsvarar utbildningen. Arbetslöshet berättigar således inte till ersättning för inkomstbortfall – arbetslösheten betraktas då mer bero på det allmänna sysselsättningsläget än på den inträffade skadan. Inkomstnivån enligt den nya utbildningen utreds i allmänhet med hjälp av arbetsmarknadsorganisationerna och lönetabellerna inom branschen.

En svårt handikappad rehabiliteringsklient som inte kan sysselsätta sig kan få full ersättning för inkomstbortfall, om de begränsningar som skadan medför kan anses vara orsaken till detta.

 

4. På vilket sätt bedömer FBR en hjärnskadad rehabiliteringsklients rehabiliteringsförutsättningar och arbetsförmåga?

Tillståndet hos de hjärnskadade som styrs till FBR kan vara av mycket olika slag. Även skadornas svårighetsgrad varierar. Frågorna och utmaningarna varierar också enligt i vilket livsskede hjärnskadan uppstår. Fastställandet av rehabiliteringsförutsättningarna och arbetsförmågan är ofta en lång process, i vilken det krävs förmåga att anpassa rehabiliteringsutredningen till klientens individuella förhållanden.

Då vi utreder arbetsförmågan hos en klient med hjärnskada strävar vi efter att inhämta mångsidig information både av experter och baserat på erfarenhet om klientens förmåga att klara sig. Neurologisk expertinformation inhämtas från vårdinrättningarna. Vi samarbetar ofta med antingen HUC:s poliklinik för hjärnskador eller med motsvarande enhet vid Uleåborgs universitetssjukhus. Målet med undersökningarna är att fastställa skadan noggrannare, att bedöma den återstående arbetsförmågan och att upprätta en preliminär rehabiliteringsplan. FBR har också tillgång till en egen sakkunnigneurolog som bedömer medicinska faktorer.

Rehabiliteringsutredningen förutsätter ofta att det uppstår en personlig, mycket nära kontakt med rehabiliteringsklienten. Samarbetet omfattar möten och ofta är det nödvändigt att också vara i kontakt med rehabiliteringsklientens anhöriga. I samband med dessa uppstår viktig erfarenhetsbaserad information om rehabiliteringsklientens förmåga att klara sig i vardagen. I fråga om unga klienter är även den information som vi får från skolan viktig. För unga som slutar grundskolan kan vi ordna utbildningsprövning. Deltagande i förberedande utbildning, folkskolestudier eller i en tionde klass stöder bedömningen av inlärningsförutsättningarna. Individuella och gruppbaserade rehabiliteringsperioder ger å sin sida möjlighet till uppföljning och stöd mer intensivt.

Då man bedömer arbetsförmågan är arbetsprövning en viktig utvärderingsmetod. Arbetsprövningen bör helst vara tillräckligt lång för att klientens uthållighet ska kunna testas på ett tillförlitligt sätt. Arbetsprövningens längd anpassas individuellt till varje klient. Huvudsaken är att arbetsprövningen har ett klart mål. Arbetsprövningen kan inledas med en förkortad arbetstid, anpassade arbetsuppgifter o.d. specialarrangemang. Under arbetsprövningen strävar vi efter att skapa en nära kontakt med arbetsgivaren för att så sanningsenlig respons som möjligt ska förmedlas om klientens arbetsförmåga. Detta kräver ofta förhandlingar på arbetsplatsen.

Om en hjärnskadad rehabiliteringsklient lyckas placera sig i arbetslivet följer vi längre än normalt upp hur klienten klarar sig i arbetet. Det är viktigt att komma ihåg att försäkringsbolagets ansvar för skadan inte upphör, fastän klienten fortsätter i arbetslivet. Det är viktigt att rehabiliteringsklienten känner till att han eller hon, om skadan senare orsakar svårigheter eller risk för arbetsoförmåga, har möjlighet och även bör ta upp sitt ärende till ny diskussion genom att antingen kontakta sitt försäkringsbolag eller FBR. Arbetsförmågan kan då bedömas på nytt och vid behov kan nya åtgärder vidtas. En hjärnskadad rehabiliteringsklients arbetsförmåga är ofta begränsad till endast ett bestämt arbete i mycket gynnsamma förhållanden eller så kan den bygga på tämligen osäkra faktorer (t.ex. vikariat, en bekant arbetsgivare osv.). Det skulle vara önskvärt att en hjärnskadad rehabiliteringsklients arbetsförmåga också skulle följas upp noggrannare än normalt inom företagshälsovården. Erfarenheten ger ny och viktig information, ifall klientens förmåga att klara sig i arbetet måste omvärderas.

 

5. På vilket sätt avviker läroavtalsutbildning som ordnas i form av yrkesinriktad rehabilitering från sedvanlig läroavtalsutbildning?

Då studierna ersätts med stöd av lagarna om rehabilitering som ersätts enligt trafik- eller olycksfallsförsäkringen eller med stöd av arbetspensionslagarna ingås ett läroavtal på normalt sätt för genomförandet av utbildningen. Läroavtalet är ett tidsbundet arbetsavtal, och arbetsgivaren betalar minimilön enligt kollektivavtalet inom branschen för de studier som sker på arbetsplatsen. Arbetsgivaren berörs också av övriga arbetsrättsliga regler som ska iakttas inom branschen.

På samma sätt som vid ett normalt läroavtal kan arbetsgivaren få utbildningsersättning från läroavtalscentralen för ordnandet av den utbildning som sker på arbetsplatsen. I samband med läroavtal som försäkringssystemet ersätter kan arbetsgivaren dessutom få löneersättning som betalas från försäkringen. En arbetsgivare som betalar lön under läroavtalet är berättigad att få tillbaka ett belopp som motsvarar rehabiliteringsklientens lön från den ersättning för inkomstbortfall eller det rehabiliteringsstöd som betalas till rehabiliteringsklienten. Ersättningen betalas således av den försäkringsanstalt som ansvarar för rehabiliteringen. Om lönen under läroavtalstiden är större än den ersättning som betalas från försäkringen, står arbetsgivaren för skillnaden. Om rehabiliteringsersättningen däremot är större än lönen under läroavtalstiden, betalar försäkringsanstalten skillnaden till klienten. Rehabiliteringsklienten får således samma ersättning som han eller hon skulle få även i övrigt, men en del betalas i form av lön för läroavtalstiden och en del som egentlig rehabiliteringsersättning. Det är viktigt att observera att endast den egentliga löneandelen betalas ur försäkringen. Arbetsgivaren är ansvarig för förskottsinnehållningen och lönebikostnaderna, t.ex. för socialförsäkringsavgifter, för vilka arbetsgivaren som vederlag får arbetstagarens arbetsinsats.

Kostnaderna för anskaffning av läroböcker, nödvändigt studiematerial och annan utrustning som behövs för studierna ersätts för utbildning som pågår minst ett halvt år med en normersättning. Dessutom ersätts obligatoriska studieavgifter och avgifter för fristående examina enligt de faktiska kostnaderna. Även resekostnader och eventuella övernattningskostnader i anslutning till studierna kan ersättas.  

 

FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS REHABILITERING FBR r.f.
Tavastvägen 19 B, 00500 Helsingfors
Besökadress: Göksgränd 1 B
tel 09 2312 2000
© Vakuutuskuntoutus 2017